Föreskrift för kontrollbesiktning, TSFS 2017:54, innehåller krav i bilaga 1 avseende kontroll av stänkskydd samt energiabsorberande eller luft/vatten separerande system. Krav vid besiktning ska tillämpas på de fordon som ska ha dessa system enligt beskaffenhetskrav, men eftersom den regleringen förefaller komplex har Transportstyrelsen anledning att ge kompletterande upplysningar om hur krav kan tillämpas till dess att vi kan förtydliga regleringen.

Sammanfattning
Syftet med kontrollbesiktning är inte att verifiera att fordon uppfyller beskaffenhetskrav, utan att inom rimliga gränser, verifiera att fordon är trafiksäkra och uppfyller ställda miljökrav. Transportstyrelsens mening är att bedömning enligt program i bilaga 1 ska tillämpas i de fall utrustning finns på fordon. Om det med säkerhet kan konstateras att system och anordningar inte uppfyller krav och att dessa inte är eller var oförenliga med fordonets användning nu eller vid ibruktagande, ska anmärknings riktas mot komponenten i fråga och bedömas enligt bilaga 1 i TSFS 2017:54. Vid tveksamhet ska den bedömning som är mest fördelaktig för fordonet väljas.

Bakgrund
Enligt föreskriften ska stänkskydd bl.a. kontrolleras med avseende på förmåga att täcka hjul i tillräcklig omfattning samt, att där det är föreskrivet i beskaffenhetskrav, även vara försedda med system för att minska vattendimma vid körning i väta. Fordon tagna i bruk från ett visst datum ska uppfylla krav i EU-regelverk men kraven är funktionsbaserade vilket innebär att olika tekniska lösningar kan förkomma. Från separata ”mattor” i skärm och på stänkskydd till särskild utformning av själva skärmen/stänkskyddet för att klara kraven.

Svårigheter vid besiktning
EU-reglering avser ett stänkskyddssystem bestående av flera komponenter med olika funktion. Enligt reglering omfattas inte vissa fordon av kraven om kraven är oförenliga med dess användning. Vid kontrollbesiktning kan det vara svårt att avgöra om monterad utrustning uppfyller funktionskraven i regleringen samt om fordons användning medfört att vissa krav inte är tillämpliga. Information om dessa förhållanden finns oftast inte för fordon som är godkända genom typgodkännande eller registreringsbesiktning.

Ett svårtolkat regelverk
Regelverk för beskaffenhetskrav har ändrats över tid. Även om grundläggande harmoniserad reglering i princip är oförändrad. I äldre skrivning i VVFS 2003:22 beskrevs enkelt i 23 § Lastbil kategori N3 som tas i bruk den 1 januari 2005 eller senare, med undantag för chassi eller lastbil där stänkskyddet med hänsyn till lastbilens konstruktion eller ändamål medför avsevärd olägenhet, skall beträffande stänkskyddssystem uppfylla kraven enligt direktiv 91/226/EEG.

Samma skrivning följde med i TSFS 2013:63, men i TSFS 2010:02 som avser krav för fordon fr.o.m. 2010 finns en liknande skrivning men en direkt hänvisning till alternativa krav i punkt 8 i bilaga 3 till direktiv 91/226/EEG. 2012 gjordes tillägg av alternativt krav i punkt 7 i bilaga IV till förordning EU 109/2011. För att se vad punkt 8 i bilaga tre innebär måste man hitta direktivets grundform vilket kan vara svårt. Detta har även bekräftats av brev från besiktningsorgan. Punkt 7 i bilaga IV till förordningen EU 109/2011 är lättare att hitta. I 2010:02 och 2016:22 hänvisas till krav i punkt 7 i nämnda förordning och bilaga, vilket är lättnader eftersom mer specifika krav finns i punkt 6 och 9 i samma bilaga. Under generellt 0.2 anges däremot att krav inte ska tillämpas om det förhindrar användning. I den svenska översättningen står att krav på stänksyddsanordning inte ska tillämpas men i den engelska versionen är det tydligt att det endast gäller ”Spray suppression devices” dvs stänkskydd som är energiabsorberande eller luft/vatten separerande.

Vilka fordon behöver inte uppfylla alla krav?
Det är inte ett regelrätt undantag som ska sökas utan kravet ska helt enkelt inte tillämpas om förutsättningarna är sådana att kravet försvårar användningen. Vilka fordon eller fordonsanvändning det rör sig om är inte specificerat. För svenska förhållanden, särskilt vinterförhållanden, har fordonsägare och åkerinäring påpekat problemen och att dessa anordningar inte bara är verkningslösa, utan rent av kan vara trafikfarliga vid användning under vinterförhållanden. Anordningarna samlar is och snö vilket medför att stora klumpar bildas och så småningom lossnar. Slutgiltig bedömning görs som alltid vid besiktning men Transportstyrelsen ser gärna att delar av förslaget från arbetsgruppen för kontrollbesiktning under Besiktningskommittén beaktas. följande fordonstyper men inte endast skogs-/anläggningsfordon, betongfordon, tippfordon, bärgningsfordon, brandfordon, timmerfordon samt fordon för renhållning, asfaltering, gatusopning och med betongpump eller lyftkrok samt andra fordon där betydande mängd is, snö eller annat material fastnar i stänkskyddsanordningarna, kan utgöra exempel på fordon där krav på energiabsorberande eller luft/vatten separerande anordning så kallad ”anti-spray” kan vara oförenliga med användning och kan därför sakna dessa anordningar vid kontrollbesiktning.
Problemen under vintern medför även att anordningarna i sig går sönder vilket innebär kostnader för att ständigt ersätta dessa. Nyttan av dessa anordningar för att minska vattendimma ska vägas mot problemet med is och snöklumpar på eller intill vägen samt kostnaderna för reparationer.

Transportstyrelsen ser gärna att detta kan tillämpas vid besiktning efter att det gjorts tillgängligt i besiktningswebben på Transportstyrelsens hemsida.